Ronald Reagan endorsment

Kandidaterna får avslutningsvis frågan om vem av dem som Ronald Reagan skulle ge sitt stöd till om han levde idag, och varför. Samtliga kandidater förklarar varför…men här är Mike Huckabees svar.

Stoppa SACs fackliga revolution

Åter igen kan man läsa i tidningen om det så kallade fackförbundet SAC. Eller syndikalisterna som de heter, i vanliga fall när man läser om dem så handlar det oftast om kravaller, krossade rutor, hot eller attentat. Oftast går dem under diverse påhittade namn, Osynliga partiet, AFA eller vad det nu kan vara.

Nu senast har de tydligen börjat med indrivning. Förra helgen såg jag för första gången Gudfadern och Gudfadern II, skrämmande likt. Personligen har jag svårt att förstå hur en sån god tanka som fackförbund kan förstöras så totalt av en liten grupp arga ungdomar som vill ”göra revolution genom fackligt arbete”.

Men en sak är i alla fall bra med det hela. Nu vet jag var jag ska sympatiäta när jag på lördag stannar till i Stockholm, på väg till USA. Lilla Karachi, Lilla Nygatan 14 i Gamla Stan.

Dywik till USA

Nu är det äntligen klart. Söndagen den 3e februari kl 09.00 kommer undertecknad sitta på ett flygplan till Amerikas förenta stater. Efter en mellanlandning i New York kommer jag på kvällen befinna mig i Little Rock, Arkansas. Väl på platts kommer jag göra mitt yttersta för att hjälpa Mike Huckabee att bli Republikanernas presidentkandidat, och så småningom USA:s nästa president.

Varför bryr jag då mig som svensk om vem som styr ett land på andra sidan atlanten? Två ord, demokrati och människovärde.

Det kommer alltid finnas ett land som är det mest inflytelserika, ett land som är världspolis. Det låter lite läskigt att uttrycka sig så, men med allt sitt inflytande och makt så har USA också ett enormt ansvar. Som det ser ut just nu kommer USA förlora den ställningen, frågan är vilket land som kommer ta över rollen? Ryssland, Indien, Kina eller kanske ett Europas Förenta stater? För min del är inte det valet svårt, jag vill inte att något av dessa länder tar över den rollen. USA är en demokrati, deras grundvärderingar vilar på en kristen grund och vad dem behöver är en president kan vända skutans kurs, för det är mycket som är fel i USA. Jag tror att Mike Huckabee är mannen för det jobbet, dels för att han är en man av folket som inte har kommit dit han är idag tack vara sina pengar. Men också för att han är en medkännande politiker som talar om de problem som människor upplever dagligen. Han är den amerikanska drömmen personifierad.

Jag kanske inte delar Huckabees sakpolitiska lösningar men jag delar hans grundvärderingar. Jag anser att familjen är den viktigaste enheten och utan starka familjer så skapas det ett kallt och hårt samhälle. Jag anser att bevarandet av äktenskapet är en förutsättning för att bevara familjernas styrka. Jag anser att människovärdet är okränkbart.

Jag kommer under resans gång att försöka återkomma med lite korta kommentarer kring läget och även att försöka förklara lite mer ingående varför Mike Huckabee är den bästa kandidaten. Tills dess får ni hålla till godo med denna underbara sida. För er som på grund av en väldigt vinklad mediabild redan har räknat ut Huckabee, så rekommenderar jag följande artikel

Personvalets vara eller icke vara

Jag har alltid varit en stark anhängare av personval, så varje gång personvalets vara eller icke vara tas upp för diskussion blir jag lika förvånad.

Jag tycker att personvalet är bra för det fördjupar medborgarnas insyn i och möjlighet att påverka den demokratiska processen. Om till exempel en kommunfullmäktigeledamot driver frågor som strider tvärt emot partiets linje eller aldrig går på de möten han kallas på. Då är det för mig en självklarhet att väljarna ska kunna straffa denne genom att vid nästa val kryssa en annan kandidat som, går på mötena och har drivit just de frågor som denna väljaren föredrar. Genom ett sånt här system ”tvingas” de folkvalda att sköta sig och hålla det dem lovat.

Så när jag häromdagen läste nyheterna satte jag mitt morgonkaffe i vrångstrupen, Kristdemokraterna kritiserade personvalet på ett för mig minst sagt konstiga grunder; att personvalet var farligt då det (håll i er nu), kan ge vissa etniska och religiösa grupper för stort inflytande!

Så här står det till exempel om partistyrelsens Ingvar Svensson:
Även kristdemokraten Ingvar Svensson vill, på valsedlarna, tydliggöra för väljarna vad som händer om de inte uttryckligen stöder partiets toppkandidater. Som företrädare för ett litet parti är han orolig för att små marginella grupper – som Livets ord i Uppsala eller syrianerna i Södertälje – ska knipa riksdagsplatser med hjälp av bara de närmaste.

För dig som har missat det hela så kan du läsa hela artikeln på DN.

Det konstiga är att, ingen verkar reagera, jag undrar om det hade blivit en större diskussion om herr Svensson istället hade talat om en judisk församling eller turkar från något speciellt område?

Förlåt herr Svensson, men jag ser faktiskt inte problematiken, men jag är kanske för folklig? Ett parti är inte en klubb för inbördes beundran utan en organisation där människor med samma grundvärderingar organiseras för att företräda vissa väljargrupper. Låt det vara medlemmar i Livets ord, syrianer, judar eller turkar. Det har alla samma rätt att engagera sig politiskt eller rösta på vilken kristdemokratisk kandidat de vill. Bredden på våra listor är trotts allt till för att så många grupper som möjligt ska kunna känna att de har en representant på plats.

Jag tycker att Partistyrelsen borde uppmana herr Svensson att be om ursäkt till medlemmarna i Livets ord och syrianerna i Södertälje. De företräder en stor grupp väljare och torde definitivt kunna räknas till partiets mest trogna väljare.

/Christopher
-Varken medlem i Livets ord eller syrian med däremot kristdemokrat.

Kommun och landstingsdagarna i Uppsala

Riksdagens gamla ingång

Fd. konservative statsministern Amiral Arvid Lindman

Undertecknad framför "Utan bilen stannar Sveriges" monter

Paneldiskussion. Moderator: Hakelius

Slopa inte straffbestämmelserna

Sitter just nu och jobbar på en artikel till värnpliktsnytt. För att jag inte av misstag ska råka skriva något som skiljer sig markant mot något jag tidigare har skrivit, så tittar jag för säkerhets skull igenom samtliga artiklar jag har skrivit, kring försvars och säkerhetspolitik. jag upptäcker då till min förvåning att en artikel med titeln ”Slopa inte straffbestämmelserna” fattas. Jag letar igenom min dator och upptäcker varför, artikeln finns publicerad under namnet ”Är Odenberg siare?” men stycket om straffbestämmelserna saknas. Så för eder skull kära läsare finns nu stycket här bifogat.

”Det huvudsakliga budskapet i deras artikel var dock att slopa straffbestämmelserna i lagen om totalförsvarsplikt, alltså göra det lagligt att vägra göra sin värnplikt. Vid första anblicken så kan det låta positivt. Men låt oss se på ett tänkbart scenario.

En värnpliktig vägrar infinna sig efter en övning, när befälet således säger till honom/henne att han/hon måste infinna sig, så frågar den värnpliktiga vad som händer om han/hon vägrar? Befälet kan då endast svara: Ingenting händer!

Att avskaffa straffbestämmelserna i lagen om totalförsvarsplikt är som att ta bort straffen för stöld, givetvis kommer summan åtalade minska, men inte kommer det stjälas mindre för det, tvärtom. Vi är nog alla medvetna om att inte allt under värnpliktstiden är roligt eller något som de flesta värnpliktiga skulle ha valt att göra. Om vi då ger de värnpliktiga möjligheten att helt enkelt strunta i att infinna sig om de så känner. Då kommer vi antingen att få enorma avhopp eller bli tvungna att reducera bort de delar av värnplikten som inte är ”kul”. Det minskar våra soldaters möjlighet att klara sig i verkliga stridssituationer, där just dessa kunskaper kan vara av yttersta vikt.”

Sent ska syndaren vakna

I lördags rapporterade SvD om att försvaret befann sig i en svår ekonomisk kris och att flera miljarder saknades i verksamheten. Det diskuterades om allt ifrån en sänkt ambitionsnivå för våra internationella insatser i form av bland annat uppsagda NBG-soldater, till flygförbud för piloter samt en förändrad beredskapstid från 30 till 90 dagar för våra insatsstyrkor.

Sedan i lördags har diskussionen gått fram och tillbaka, försvarsministern hävdade bland annat att han inte kände till hur djup krisen i försvaret var. Av någon anledning är jag tyvärr inte förvånad, KDU har vid flera tillfällen under förra året påpekat att försvarets budgetram var alltför snäv och att det skulle bli en omöjlighet för försvarsmakten att dra ner dessa enorma summor på så kort tid. Men givetvis valde etablissemanget att blunda för kritiken. Det sades att vi svartmålade, att vår kritik var utan grund samt att våra källor var tveksamma. Faktum är att vissa liberala debattörer gick så långt att de påstod att budgeten egentligen var en satsning som hette duga, helt utan att reflektera över att man nu hade åtagit sig allt fler uppgifter än tidigare. Försvaren i Danmark, Norge och Finland har fått ökade anslag inför 2008, men i Sverige har försvarsmakten istället fått mindre, samtidigt som det är Sverige som har tagit på sig störst ansvar för NBG.

Låt mig påpeka att det här är ett lysande tillfälle för försvarsministern och övriga regeringen att vakna och inse att de måste ta sitt ansvar och anpassa försvarets budget till verkligheten. Försvarsmakten måste givetvis rannsaka sig själv och göra sitt bästa för att täta läckorna, men ytterst ansvarig är regeringen som inte har lyssnat till försvarsmakten när de har sagt att de inte har tillräckliga medel för att sköta ett av statens kärnområden.

De senaste tre dagarnas läsning har minst sagt varit skrämmande bevis på hur den politiska agendan ser ut. Viljan att med alla medel få budgeten att gå ihop, verkar beklagligt nog stå betydligt högre upp på prioriteringslistan än regeringens säkerhetspolitiska ansvar. Jag anser att försvaret är landets livlina, när Sverige skickar fredsframtvingande och fredsbevarande trupper så beror det återigen på två saker. Dels att vi har ett moraliskt ansvar att hjälpa våra medmänniskor, något som bäst görs på deras hemmaplan. Men också på grund av att det ligger i Sveriges intresse att hindra konflikterna, innan de sprider sig hit.

Det är bra att den så kallade genomförandegruppen som Odenberg försökte tillsätta äntligen har blivit verklighet. Detta är oerhört viktigt för att ge regeringen en ökad kunskap om vilken materiel försvaret behöver och vilken mängd, för att på sikt kunna säkerställa att vi endast köper det vi verkligen behöver. Det är bra att Tolgfors äntligen verkar ha vaknat upp och nu ska ha ett möte med ÖB för att se över situationen. Låt oss nu hoppas att hans löfte att fördubbla våra internationella insatser är något som han tänker hålla.

Låt oss hoppas att han verkligen har vaknat upp och inte nöjer sig med att trycka på snooze så fort media har tappat intresset.

Folk och försvars rikskonferens i Sälen 2008 (3)

Jag får be att uppmärksamma er på att kommentarerna av talarna inte kommer läggas upp i korrekt ordning, utan i den ordning jag hittar mina anteckningar:)

Dag 2

Förste talaren för dagen var Sveriges försvarsminister Sven Tolgfors (tomhylsan). Tolgfors gjorde ett överraskande bra framträdande och erkännas ska att till och med jag applåderade lite smått när han var färdig.

På grund av skriverierna i främst SvD så kretsade mycket kring rykten, om dessa var sanna och om isåfall vad skulle skäras ner. Svaret var inte särskilt rakt men enkelt: att han inte i nuläget visste.

Vad Tolgfors dock får ett pluss för var hans löfte om att Sveriges förmågan till insatser ska fördubblas, vilket till exempel innebar en tydlig ökning i Afghanistan. De 5 miljonerna som skulle sparas in var enligt honom något som inte skulle ske fören 2010.Och slutligen påpekade han vikten av att alltid ha en “exit strategi” redan från början vid internationella insatser.

Folk och försvars rikskonferens i Sälen 2008 (2)

Idag är det tredje dagen på folk och försvara rikskonferens, min vilja att kunna uppdatera lite smått varje dag grusades tidigt när det visade sig att försvarsmakten låg i en ekonomisk kris. En ekonomisk kris som jag vid flertalet gånger har varnat för. Därför gick min tid helt åt att pussla ihop en debattartikel om detta faktum. Artikeln kommer dock inte lägga upp här på bloggen fören den har blivit publicerad.

För er som har missat att följa rikskonferensen via SVT24 så kan jag starkt rekommendera er att titta in på Folk och Försvars egen blogg eller dess hemsida. På hemsidan finns allt ifrån artiklar, ljudupptagningar och filmklipp att finna.

Jag kan börja med att helt ärligt säga att jag har tolkat några av talarnas budskap på ett annat sätt än vissa av medierna. Just därför kommer jag göra ett försök att utvärdera några utvalda talare under första och andra dagen.

Mike Huckabee on The Colbert Report

Ni som brukar titta in och läsa min blogg lite då och då har säkert börjat misstänka vem jag vill ha som ny amerikansk president. Jag har inte skrivit något längre om varför men jag lovar att det kommer. Till dess kan jag uppmana alla er som är registrerade på Facebook att kolla in gruppen Swedes for Mike Huckabee. På gruppens sida har jag publicerat en stor mängd intressanta och roliga filmklipp med mannen som kommer bli USA:s nästa president!

Men vad ni än gör, missa inte Mike Huckabee on The Colbert Report.