Den 9:e maj var det Europadagen, den europeiska superstatens nya nationaldag, EU-flaggorna vajade i Kalmar. Några flaggor är väl inte så farligt tänker ni. För Sverige är väl trots allt ett självständigt land som bara samarbetar med andra länder när det gäller handel, miljöfrågor och kampen mot internationell brottlighet? Om så ändå vore fallet. I dagsläget kan vi dock inte göra mycket för att stoppa en allt mer överstatlig utveckling.
I och med Lissabonfördraget som vår statsminister har skrivit på, så har vi i princip gett vårt samtycke till den nya europeiska konstitutionen. Givetvis måste riksdagen rösta om det också, men där finns det en stark majoritet för.
Att frågan har diskuterats så lite i Sverige är både konstigt och inte konstigt på samma gång. Det är konstigt eftersom det innebär att vi flyttar ofantligt mycket makt till europaparlamentet, bort ifrån Sveriges riksdag, längre bort ifrån folket som borde vara de som bestämmer. Men det är inte konstigt när man tänker på att folket är ganska tydliga med vad de tycker om en sådan här förändring, folket gillar den inte, så vad gör Europas maktelit för att slippa göra som folket vill? De låtsas som att det regnar, och förstår inte alls varför de skulle låta folket säga sitt i en folkomröstning.
Personligen anser jag att denna utveckling är mycket skrämmande och jag kan uppriktigt sagt inte förstå hur människor som kallar sig borgerliga kan vara för Lissabonfördraget och emot en folkomröstning. När jag en gång i tiden började fundera över politik så visste jag inte så mycket vad de olika partierna stod för, men en sak visste jag och det var att partierna på den högra ”planhalvan” ville flytta makten närmare folket. Därför är det en sak som förbryllade mig då och gör det än idag. Hur kan partier som säger sig vilja flytta mer makt till den lilla människan förorda skapandet av en europeisk federation? En federation vars ekonomiska system blir skrämmande mer likt planhushållning för var dag som går. En federation som istället för att flytta makten från Stockholm till folket, flyttar den till Bryssel. Nya EU-skatter diskuteras, en europeisk grundlag smygs igenom. Och som om det inte vore nog med detaljstyrning så har EU nu bestämt att det inte får vara mer än 50 träd i en beteshage, det kvittar alltså att vi i Sverige har träden för att djuren skall kunna få skugga.
Ja till samarbete, nej till EU-stat!
Christopher Dywik Ersättare Södermöre Kommundelsnämnd (kd)
(Publicerad i Östra Småland 22/5, Barometern 23/5 och Kalmar läns tidning 23/5, liknande artikel publicerad här på bloggen 9/5 )
Som en protest mot det höja, och allt jämnt stigande bensinpriset kommer en köpbojkott att genomföras. Besök därför inte någon bensinstation för att handla nått eller tanka mellan 23-26 maj. Handla era cigarretter och ert snus på andra platser, köp bensin på obemannade stationer INNAN dessa datum.
Jag ber därför er alla som läser detta att göra en aktiv handling under dessa ynka 3 dagar. Tillsammans kan vi göra skillnad för glesbygden, för barnfamiljerna och för låginkomsttagarna som är beroende av sina bilar, men som dukar under för bensinpriserna. Det ska inte kännas som att bli rånad att gå till bensinpumpen!
För några timmar sedan hände det som inte fick ske. En 19-årig värnpliktig skottskadades vid en skjutövning på Utö i Stockholms skärgård. Hans skador var så svåra att han senare avled på Karolinska universitetssjukhuset.
I nuläget vill jag inte uttala mig och leta efter någon som får bära hundhuvudet. Jag hoppas att Statens haverikommission gör en bra och grundlig undersökning så vi i framtiden kan förhindra att händelser som denna upprepas. Mina tankar och böner är ikväll med den avlidne soldatens stridskamrater,befäl, vänner och familj.
Ja, så var det då äntligen Europadagen, den europeiska superstatens nya nationaldag. Så är det väl inte, tänker ni, Sverige är väl ett självständigt land som bara samarbetar med andra länder när det gäller handel, miljöfrågor och kampen mot internationell brottlighet. Om så ändå vore fallet. I dagsläget kan vi dock inte göra mycket för att stoppa en sådan utveckling.
I och med Lissabonfördraget, som vår statsminister har skrivit på, så har vi i princip gett vårt samtyckande till det hela, visst måste riksdagen rösta om det också, men där finns det en stark majoritet för.
Det är både konstigt och inte konstigt att frågan har diskuterats så lite i Sverige. Det är konstigt eftersom det innebär att vi flyttar ofantligt mycket makt till europaparlamentet, bort ifrån Sveriges riksdag, längre bort ifrån folket som borde vara de som bestämmer. Men det är inte konstigt när man tänker på att folket är ganska tydliga med vad de tycker om en sådan här förändring, de gillar den inte. Så vad gör Europas maktelit för att slippa göra som folket vill? De låtsas som att det regnar, och förstår inte alls varför de skulle låta folket säga sitt i en folkomröstning, trots att det tidigare utlovats.
Personligen tycker jag att denna utveckling är mycket skrämmande och jag kan uppriktigt sagt inte förstå hur människor som kallar sig borgerliga kan vara för Lissabonfördraget och emot en folkomröstning. När jag en gång i tiden började fundera över politik så visst jag inte så mycket vad de olika partierna stod för, men jag var hyfsat präglade av mina morföräldrars åsikter om att det var på den vänstra planhalvan som makten till folket fanns att finnas. Efter att ha läst lite historieböcker och partiprogram förstod jag att så inte var fallet, det vara snarare tvärtom. Men en sak kunde jag inte förstå då, och inte heller idag. Hur kan partier som säger sig vilja flytta mer makt till den lilla människan förorda skapandet av en europeisk federation? En federation vars ekonomiska system blir skrämmande mer likt planhushållning för var dag som går. Nya EU-skatter diskuteras, en europeisk grundlag smygs igenom och det senaste tramset jag hörde var att EU nu har bestämt att det inte får vara mer än 50 träd i en beteshage (sen kvittar det att vi i Sverige har träden för att djuren skall kunna få skugga).
Ja till samarbete, nej till EU-stat!
För er som ville förstå lite mer om den utveckling som vi ser i Europa så kan jag verkligen uppmana er alla att titta på filmklippet nedan. *Varning människor med demokratiska värderingar kan känna sig lurade.
På den gamla goda tiden fanns det en musikkår på varje regemente, det sågs som en självklarhet. Nu för tiden finns det knappt en enda musikkår att dela mellan alla regementen (en liten överdrift). Dock kvarstår faktum att det är ett stort problem att försvarsledningen vill avveckla Marinens Musikkår, inte bara för att dess musik är god utan även för att den är en omistlig del av vårt kulturarv.
Denna blygsamma besparing skulle innebära en slutgiltig nedmontering av militärmusiken i Sverige som funnits i Karlskrona sedan 1680.
När jag själv fick höra talas om detta trodde jag att det var ett skämt, men det enda skämtet här verkar vara vår försvarsminister. Jag ber alla er läsare att ge ert stöd till bevarandet av Marinens Musikkår. Besök hemsidan och skriv på protestlistan.
Man kan kanske inte alltid hindra förändringar, men man kan banne med göra motstånd!
Publicerat av Dywik 
Publicerat av Dywik 
Publicerat av Dywik 
