Under fredagen var det dags för oss att äntligen sparka igång Kristdemokraternas höstkampanj här i Kalmar. Flygblad och kampanjtidningen Vardagsliv delades ut och med oss vid Kvastenhörnan hade vi, till mångas stora glädje, ingen mindre än vår partiledare Göran Hägglund.
Under torsdagskvällen hade ett 30-tal Kristdemokrater ifrån Kalmar, Nybro, Torsås, Emmaboda Öland och KDU äran att få träffa Göran Hägglund för ett så kallat dialogsamtal. Det var det mycket trevligt och lyckat möte, så alla fick en chans att lyfta upp vilka frågor som var viktiga för just oss allt medan Hägglund antecknade. På bilden syns Kalmars styrelse tillsammans med Göran Hägglund.
Nyss hemkommen ifrån ett mycket givande möte med socialministern tillika Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund, nu sitter jag och ladda upp bilder på Facebook. Eftersom jag har en ganska seg uppkoppling tar uppladdningen därför lite längre tid så just nu fördriver jag tiden med att skriva lite men även att göra ett litet roligt test om hur verklig jag är. Utan att bli helt chockad så kan jag konstatera att jag blev ”verkligheten förverkligad”.
För visst har jag både Volvo, sommarstuga och till och med husvagnen är fixad. Nu återstår bara fru, barn, villa och vovve sen är man en riktig arketyp av en mörkerman som bara tänker på hemska saker som att köra grabben eller dottern till träningen samt att få pengarna att räcka till både bensin och mat.
Lyssnar just nu på Gretchen Wilson och Merle Haggard och undrar när några svenska artister ska svara på kallet och göra en svensk motsvarighet.
Det skulle sannerligen sitta fint med lite artister som skulle våga sig till att gå till försvar till vanligt folk hårt arbetande folk som dagligen kämpar för att få dagen att gå ihop, allt medan de tvingas utstå attacker och pekpinnar från det politiskt korrekta vänsteretablissemanget. Sen är religionen kanske inte lika stor del av vanligt folks liv i Sverige som i USA, men jag tror att poängen går fram ändå.
För några dagars sedan uppmärksammade Östran att kommunstyrelsen i Torsås föreslår att motionen om att göra kommunen till en sk. eurokommun skall bifallas. Detta innebär enligt motionärerna att euron ska införs parallellt med kronan där det är praktiskt möjligt såsom hotell, restauranger, butiker, taxibilar och bankomater. För servicebranschen kan detta säkert vara positivt sommartid när turister ifrån euroländer börjar strömma in, men allt som oftast kan de helt sonika betala med kort i enlighet med handelns önskemål, och då känns denna sorts beslut tämligen meningslösa. Tidningen uppmärksammar några av de negativa effekter som till exempel kostnaden för mindre företag att göra om sina system samt de valutaförluster som uppkommer när valutor ändrar värde.
Men det största problemet ligger enligt mig i det demokratiska underskottet. I Sverige har vi redan röstat om huruvida euron skall införas som valuta och 55,9 % röstade nej (Torsås 67,5 %). Att införa euron mot folkets uttryckliga önskan visar att man anser att folket röstade fel. Då bryr man sig inte om att demokrati per definition innebär att folket har rätt. Därför vore det mycket olyckligt om motionen skulle vinna bifall i kommunfullmäktige.
Precis som väntat har det förekommit ganska starka reaktioner på att Barack Obama blev tilldelad Nobels fredsprid. Eftersom han nominerades till detta när han knappt hade suttit två veckor vid makten så blir det ganska svårt att rättfärdiga det hela. Men jag tänker inte skriva något vidare i frågan för det skulle bara låta som högergnäll.
Ett mycket bättre sätt att hantera det hela är att helt sonika låta Obama-sympatisörer förklara vad det var som han gjorde under dessa två veckor som president som gjorde att han förtjänar ett sådant erkännande.
Under fredagen var det åter dags för Kristdemokraterna att sprida sitt budskap om frihet, gemenskap och människovärde. Detta gjordes för tillfället i samhället Tvärskog i Södermöre, där jag av en händelse är uppvuxen. Foldern som just nu når invånarna i Södermöre är av informationskaraktär och förutom att det berättar om kristdemokratisk historia, ideologi och vilket samhälle vi vill ha, så uppmanar den folk att engagera sig.
Förra veckan presenterades valresultatet från kyrkovalet och som ett brev på posten så gick Jonas Hellberg (S) ut och skyllde valresultatet och det låga valdeltagandet på komministern Gustav Björk och biskopen Sven Thidevall i Växjö stift. Varför? Jo för att Björk hade haft fräckheten att påstå att Svenska kyrkan, likt alla andra församlingar, borde styras av dem som är aktiva där. Thidevall får en släng av sleven för att han inte agerade mot Björks grundlagsskyddade rätt att uttala sig
Det var i Kalmar domkyrkoförsamling, där Hellberg (S) själv kandiderade, som Kalmar kommuns lägsta valdeltagande noterades. Socialdemokraternas valresultat var inte heller särskilt högt där så visst kan jag förstå hans besvikelse och irritation. Frågan man dock borde ställa sig är om inte Hellberg (S) själv genom sina utspel om att präster och vissa icke-partipolitiska motståndare skulle förses med munkavel, likaväl kan ha varit en bidragande orsak till ett lågt valresultat och deltagande? Måhända ville många Socialdemokratiska väljare värna yttrandefrihet och freda kyrkan ifrån partipolitikens värsta sidor med personangrepp och smutskastning. Hans uttalanden ansågs trots allt så pass extrema att till och med Vänstern i Svenska kyrkan gick ut och tog avstånd ifrån dem, all heder till dem.
Hur trivialt det än må låta så är det egentligen ganska obehagligt när en ledande företrädare, oavsett parti, vill inskränka yttrandefriheten. Givetvis skall kommunala tjänstemän få engagera sig politiskt lika väl som präster skall få yttra sig i trosfrågor och andra frågor som rör kyrkans utveckling, allt annat vore läskigt. Tittar man dessutom på det som Hellberg (S) har sagt så står det ganska snabbt klart att Hellberg verkar inneha en viss okunskap om en prästs arbetsuppgifter. Det är nämligen rent felaktigt att hävda att präster ”bara” är tjänstemän. En prästs jobb som själavårdare handlar inte bara om att döpa, viga och begrava människor utan också att med sin tro och teologiska utbildning vara en församlings herde.
Under fredagens flygbladsutdelning i Halltorp stötte jag på en av mina gamla valaffischer. Affischen är ifrån valet 2006 och dess budskap är ”Sänk bensinskatten – för en levande landsbygd”. Det är alltid kul när man stöter på människor som tycker att ens budskap är så pass bra att man är beredd att efter avslutad valrörelse plocka med sig valplakat hem och spika upp på väggen vid sitt garage.
Det bådar gott för framtiden men glöm för allt i världen inte bort att en person inte kan göra allt, men alla kan göra något.